-

"Är så nyfiken av mig, kan du inte berätta lite hur länge ni var tillsammans innan det tog slut, varför det tog slut och hur ni hittade tillbaka till varandra? Så roligt att ni är tillsammans igen! KRAM"

Svar:
Vad gullig du är!

Jag och Emil blev tillsammans första året i gymnasiet. Jag gick djurvård och hans skogs, så vi träffades genom skolan osv. Vi blev då tillsammans den 9:e september 2007 och det höll i sig till 8:e november 2009. Vi var alltså tillsammans över 2 år innan det tog slut. ( hehe, viktigt sånt där med datum..). Hur det tog slut tänker jag inte gå in på detalj men jag skulle i vårterminen i trean ha praktik i 3 månader i Gävle och han skulle gå uppe i skolan som vanligt. Emil tyckte inte att vi hade någon framtid med tanke på att jag skulle vara borta i 3 månader och sen så skulle vi ju mer eller mindre ta studenten. Så det var han som bröt mellan oss.

Jag vart ju förståss jätteledsen, åt ingenting, brydde mig inte om något, bara låg och grät och sov bort den mesta av min tid. Det tog mig kanske 2 månader att börja glömma honom och faktiskt sluta vakna på nätterna med panik och tårar. Jag kände mig övergiven och oälskad. Men vecka efter vecka började jag faktiskt ägna min tid åt andra killar ( för det mesta svin) och lyckades såklart bli kär i en killa jag haft kontakt med förut, men redan från början svek han mig och jag började senare förstå att där skulle det inte bli något..

Samtidigt började emil ta lite smått kontakt med mig. Jag minns att jag la ut en text på bilddagboken om min pappa där han hade kommenterat "Det löser sig :)" och jag svarade "Hoppas det :)" och sen fortsatte Emil skriva till mig lite allmänt om vad jag gjorde och så.
Fick sedan ett sms av han en kväll där det stod "Jag drömde om dig inatt :p" och då började vi sms:a lite och de sista sms:en slutade med "puss" i slutet.

Men efter det vart det tyst igen ett tag. Han träffade en tjej som det höll med i ca 4 veckor och jag slutade åter att hoppas på han och jag. Försökte ta tag i mig själv och slå in i skallen att jag måste gå vidare och glömma honom.
Det gjorde jag också.
Men strax innan skolan skulle sluta (dvs vi skulle ta studenten) så började Emil skriva sms igen. Vi började snacka lite och jag skrev något i stil med "Ja skolan slutar ju snart så då ses man väl aldrig mer :)" och då skrev Emil "Nej fan, tänkte om du ville hitta på något och ses någon dag? :)" så det var väl så det började antar jag.

Vi bestämde att vi skulle ses igen och erkände att vi saknat varandra. Så en eftermiddag när jag och min bästa vän Sandra satt uppe i min lägenhet så hade jag och Emil bestämt att vi skulle ses och plötsligt knacka det på dörren så jag gick till hallen för att öppna men hann inte så långt innan han störta in och gav mig världens längsta kram. Visserligen kramade jag lika hårt tillbaka men just det ögonblicket tänker jag ofta på (ja, jag vet jag är en sucker för romantik..).

Så det var att göra en lång historia kort, hehe.

Det är alltså han och jag igen och jag kunde inte varit lyckligare!♥


Min fina räka!♥

tack så mycket för ditt svar josephine! det är så roligt att läsa din blogg då den är så personlig men samtidigt inte för privat (för din egen skull). take care!

åh! så himla gulligt! :) läste om texten två gånger för jag tyckte den var så bra! kram på dig!

är så glad att ni är tillsammans gumman :)

Vi ska ha så kul tillsammans alla 4 :)

kan inte säga annat än att ni passar bäst tillsammans! :)